tisdag 8 februari 2011

Sjukhusbesök


För bara några dagar sedan konstaterade vi att vi har dålig pejl på vilken klinik i Bahir Dar man lämpligen vänder sig till om behov skulle uppstå. Nu har vi kort därefter fått tillfälle att ta reda på fakta.

Under helgen har Emma haft problem med sin mage och på söndagskvällen öppnade alla kranar och därtill fick hon kraftig smärta i magen. Hon blev bättre under natten men vi bestämde oss ändå för att söka upp en av stadens kliniker på måndag morgon. Efter lite efterforskande, där vi på tidigt stadium ratade det allmänna sjukhuset, framstod två kandidater som de hetaste: Aflagat General Hospital, en relativt nyöppnad klinik rekommenderad av Emmas kollega (tillika vår hyresvärd); och Gamby Higher Clinic and Pharmacy, mer välkänd och tidigare besökt av svenskar i Bahir Dar samt omnämnd i guideboken Lonely Planet. Vårt val föll slutligen på Aflagat där vi också hade fått namnet på en läkare som var förvarnad i vårt ärende. Eftersom Emma vid det här laget faktiskt var i tämligen gott hälsotillstånd kunde vi unna oss att uppleva sjukhusbesöket som ganska intressant och lärorikt. Vi blev vänligt mottagna av personalen som hade en hel del att stå i och vi blev förevisade hur vi skulle bete oss med inskrivning; fylla i ett litet kort, betala en patientavgift på ca 10 kr och sedan slå oss ned för att invänta vår tur till läkaren. Det var en ganska dämpad och stillsam stämning i väntsalen men det fyllde på med patienter under förmiddagen och vi konstaterade att några patienter såg ut att vara i ett sämre tillstånd än Emma. Efter inkallning följde i ordning först en undersökning av sköterska, genomgång med läkare (Dr Johannes som gav ett gediget intryck), provtagning, inväntande av provsvar under en fika i cafeterian (grym äggmacka) och slutligen återträff med läkaren som förkunnade domen; inget tecken på parasit (inklusive negativt malariatest) men däremot förmodat angrepp av någon för en nyanländ mage besvärlig bakterie. Han undrade lite fundersamt om vi måhända ätit injera? Vi svarade att ”jodå, det har blivit en del”.  Han nickade stillsamt som om han nu gjort en del kopplingar och fått den bekräftelse han sökte. En kur penicillin och vid behov paracetamol skulle göra susen, kompletterat med en diet av flytande föda och vätskeersättning. Därmed har vi nu breddat våra vetanden om sjukvården i Bahir Dar och det kan komma att visa sig värdefullt om ett mer akut läge skulle uppstå framöver (vi har ju t ex några besvärliga erfarenheter från Zambia för åtta år sedan). I jämställdhetens namn tog jag också över delar av bakteriekolonin från Emma lite senare samma dag med ett hastigt förlopp av kramp i magen, full öppning på samtliga kranar samt däckad i sängen några timmar. Jag återhämtade mig ganska kvickt och tror i skrivande stund att jag ska bli återställd med hjälp av kroppens eget försvar och försiktig kosthållning, men skulle jag behöva lite hjälp på traven vet jag nu precis hur proceduren går till.








2 kommentarer:

  1. Oj!
    Bra att ni kryade på er! (och att det inte var mer allvarligt!).
    Jo, det går väl inte att undvika de där kolonierna - kanske bra att ni får det ur vägen (och förhoppningsvis blir immuna).

    Alla hälsar här hemma!

    /mvh P

    SvaraRadera