Dagens lunch

Vår duktiga kock Birhan har en hel del olika maträtter på sin repertoar och vi har ännu inte hunnit testa dem alla (vi har i och för sig gott om tid till det). Ofta bestämmer vi morgondagens lunch tillsammans med Birhan innan hon går hem för dagen så att hon kan handla det som behövs på morgonen när hon passerar marknaden. I ett infall föreslog Emma att vi skulle pröva kyckling och så bestämdes det. Vi har inte varit helt imponerade av kycklingrätter på restaurang här, men vi var nyfikna på vad Birhan skulle åstadkomma. Vi hade emellertid inte till fullo insett konsekvenserna av vår beställning även om vi borde anat det. När Birhan kom på morgonen dagen efter visade hon stolt upp en präktig höna hängandes uppochner och hållen runt benen i ett ledigt grepp. Det var med blandad förtjusning jag började ana den kommande händelseutvecklingen. Jag ska inte gå in på detaljer men det var både knivar och blod inblandade (nära att söla ner objektivet på kameran) innan grytan så småningom var serverad. Så här efteråt så har två tankar slagit mig; Den ena är att så här ser verkligheten ut (i Sverige så väl som Etiopien) och det är nog inget konstigt med det (bara det att man slipper se det om man köper ”Stinas kyckling” från frysdisken); den andra är att den här hönan förmodligen haft ett bättre liv än någon svensk broilerkyckling haft innan det var dags att möta den brutala döden. Sa jag att grytan smakade utsökt?